Vi gick 380 trappsteg ned till 135 meter under jord. Jag hade litet ångest för detta med trapporna eftersom jag är höjdrädd och tänkte att jag kanske inte skulle klara det om jag "såg höjden". Nu hade jag sådan tur att trapporna var bastanta och av trä samt att de var byggda så att man inte kunde se genom springorna mellan brädorna. Det var endast vid några tillfällen jag greps av lätt panik när jag anade att där vi gick var ungefär som balkonger ut från bergsväggen och att schaktet låg rakt under. Min känsla var riktig då vi kom längre ner och jag tittade upp mot trapporna där vi gått.
När vi skulle upp pressades nio personer in i en jätteliten hiss, som gungade oroväckande när den med en hiskelig fart och med jämmerlikt ljud steg uppåt.
Då tog jag till profylaxandning och klamrade mig fast i min sambo.
Men det var värt all möda för att se alla saltstatyer som finns i gångarna. Och att komma in i stora salen med dessa saltkristallkronor var magnifikt!
Klicka här för att se andras bilder från gruvan.
Vilken fantastisk plats, aldrig hört talas om, så oerhört mycket fina statyer, men jag förstår Din rädsla totalt, själv skulle jag nog varit mest rädd i hissen. Hade nog försökt få gå upp;-))
SvaraRaderaSkulle i princip ha åkt norrut direkt efter Skåne, men min mamma gick bort på Midsommarafton, så jag behöver vara hemma lite.
Ha en skön söndag!
Så vackert! Fantastiskt hur de kan bygga bort så man inte känner av höjderna. Vilken tur att du övervann höjdskräcken och gick ner. Ser ut som en underbar plats för fotosugna:=)
SvaraRaderaÅh vad läckert med kristallen.
SvaraRaderaMen vilket fantastiskt ställe och jag förstår att det var en upplevelse att se det.
SvaraRaderaSå otroligt vackert. Kan tänka mig att finalen på en obehaglig vandring ner väl var värt mödan.
SvaraRaderaNu kom jag in och kunde kommentera!
SvaraRaderaVilket härligt ställe rent otroligt att även göra konst med salt! Snö och Is såg jag massa i Kiruna och även sett grönsaker på restauranger men detta var enormt! Kul att se för oss som inte varit där!!! Kram ;D
Jo snö och is har jag sett bl.a. i Luleå och Jukkasjärvi. Vi bodde på ishotellet där för massor med år sedan.
RaderaOjojoj, vilken upplevelse. Härligt med kronorna som leder fram till statyn.
SvaraRaderaEfter att ha läst din berättelse om hissen så inser jag att om jag någonsin reser dit så ska jag försäkra mig om att man får ta trapporna upp också. Är det något jag avskyr är det gnisslande hissar. Det har nog tagit sig fobiska dimensioner efter en upplevelse i Empire state buildings hiss med en "lekfull" hisskötare. (Jag får vara glad att jag har medfödda hämningar mot allt våld, annars hade jag suttit i amerikanskt fängelse nu.)
Ja kanske går det att förhandla fram att man får gå tillbaka, men det blir nog ganska jobbigt. Det jag är säker på är att man får då absolut inte gå själv utan då får någon i personalen gå med dig.
RaderaMaken har besökt denna saltgruva och jag skulle gärna göra det själv. Fina bilder från gruvan!
SvaraRaderaHärligt att få del av dina upplevelser. Himla fina bilder.
SvaraRaderaKänner att detta är något jag vill uppleva. Hoppas jag kommer dit någon gång.
SvaraRaderaWow vad vackert
SvaraRaderaFascinerande berättelse i ord och bild. Fantastiska ljuskronor och vacker staty. Kanske Krakow är en plats möjlig för mig att besöka. Dit kan man man nog hitta resor utan att behöva flyga.
SvaraRaderaÄr det i Polen? Vi var i en saltgruva när vi var i Krakow med skolan och jag får för mig att det är samma, isåfall vet jag precis hur du kände i hissen ;) Helt klart värt ett besök!
SvaraRadera